Kontaktinformation

Publicerad 29 november 2023

Träffar: 1323

Har du köpt en hane och vill använda honom i avel?

Först och främst, har du köpt honom för avel eller har du köpt honom till sällskap och nu kommit på tanken att du vill använda honom i avel?
Har du köpt honom med avelsrätt så är allt bra, har du köpt honom till sällskap behöver du prata med din uppfödare och få klartecken ifrån uppfödaren att det faktiskt är okej att använda honom i avel.

Nu frågar du dig säkert varför ska jag göra det, har jag köpt katten så har jag en katt är en vara och har jag köpt den har uppfödaren ingen rätt att tala om hur jag skall använda min "vara". Detta kanske är på gång att ändras det har skickats in motioner om att ändra lagen när det gäller levande djur, just för att djur förökar sig vilket inte ett kylskåp gör.

Nåväl för att återgå till frågan, varför är detta så viktigt? Katter kan föröka sig hiskeligt snabbt, för att en population skall hålla sig frisk och vi inte skall riskera inavel så behöver vi många olika individer och inte för många individer med samma bakgrund, om vi inte ser upp här får vi snart problem.

Av den anledningen så brukar uppfödare vara noga med att som regel inte tillåta att fler än 2 avkommor från en kull går till avel, oftast pratar vi då om en hona och en hane alternativt två honor, mycket sällan två hanar. Om man som sällskaps-köpare bestämmer sig för att avla på sin katt och "utrymme" faktiskt inte finns så förstör man kanske för dem som faktiskt köpt FÖR avel, dessa kanske också betalt ett högre pris för en katt till just avel. 

Det kan också finnas många olika orsaker till att en uppfödare valt att sälja din katt till endast sällskap:
* Mamma eller pappa kan vara köpt med ett bindande kontrakt som säger att inga hanar eller till och med inga avkommor får säljas till avel, endast behålla själv.
Viten för brott mot ett sånt kontrakt utomlands kan vara mycket höga vilket gör att du om du inte pratar med din uppfödare och säkerställer att det faktiskt är OK att avla på katten sätter dem i en mycket svår situation och kanske till och med gör att de får böta höga summor för kontraktsbrott, ett brott som då DU faktiskt begått och inte uppfödaren.
Så snälla prata med er uppfödare det är sällan för att vara dum eller på något sätt göra det besvärligt som uppfödare säger att katten är endast för sällskap.

* Katten kanske har någon defekt som gör den olämplig för just avel, men inte påverkar den alls som sällskapskatt. 
Man kanske hittat något som gör att man vill så att säga "stänga" linjen, katten kanske har någon liten defekt eller man vet att det finns defekter hos släktingar som gör att det inte är lämpligt att katten går i avel.

Nu skall jag rada upp några bra att veta:

1. Få klartecken från din uppfödare.
2. Testa eventuellt DNA (PK-def, SMA, HCM1 och Blodgrupp är bra att veta) om man de inte är fria via föräldrarna, då kanske man bara kollar blodgrupp.
Det finns många olika labb att använda MyCatDNA, tar lång tid men då får man massor med information.
Langford är bra och snabba om man behöver få veta inom kort eller bara har enstaka DNA att kolla alt. blodgrupp.
3. Testa HD (Höftledsdysplasi) och få resultatet innan första parningen, detta testet kan göras hos vilken veterinär som helst med digital utrustning.
Här finns information om vad höftledsdysplasi är samt hur du går tillväga för att testa PawPeds Hälsoprogram för HD samt också vilka rekommendationer som gäller.
4. Se till att testa din hane för  HCM (Hypertrofisk Cardiomyopati), detta resultatet får du med en gång, HCM måste göras hos specifika veterinärer.
Här finns info om HCM, rekommendationer samt hur du går tillväga för att testa inom hälsoprogrammet, till PawPeds.
Lista på veterinärer.

 Mer att tänka på är har han bra temperament? Är han bra typad (inte för extremtypad och inte för dåligt typad?).

När allt ovan är klart är du redo att låna ut din hane, se till att även honorna är testade för samma, var inte rädd för att säga nej.
Du som ägare till hanen har lika stort ansvar för att det blir friska och bra avkommor som honans ägare, det är ditt ansvar att säga nej till en mindre lämpad parning.

Försök lära dig stamtavlor och eventuella risker så att ni t ex inte riskerar para två katter med risk för HCM bakom eller två katter där det finns grav HD bakom osv.
Det kan också vara bra att känna till om det dykt upp saker som gomspalt öppet navelbråck eller liknande i din hanes linjer (åter en sak som gör att det är bra att ha kontakt med uppfödaren).

Var noga med att skriva ett parningskontrakt som skall innehålla MINST hanens och honans uppgifter, honans ägare samt hanens ägare, hur stor summa som skall betalas och senast när summan skall vara betalt, skall parningen betalas i pengar eller på annat sätt skriv in hur och ett senaste datum. Se också till att det står när senast hanens ägare skall förse honans ägare med de papper som behövs.
Vem står för vad när det gäller eventuella skador och smittor.
Finns det några restriktioner?

Man kan INTE komma med restriktioner i efterhand och vid ett muntligt avtal är det omöjligt att fastställa vem som sagt vad och vad som egentligen var överrenskommet från början då det blir ord mot ord, så set till att ha ett skrivet kontrakt mellan er även om det bara handlar om summan och när den skall betalas samt när hanens ägare skall skriva på. 

Parningsavgiften kan variera lite men det vanligaste är att den ligger kring 1500-2000 SEK per levande kattunge vid ca 6-10 veckors ålder eller när honans ägare vill ha papprena. Oftast sätter man ett senaste datum till senast när kullen är 12 veckor eller något sådant. Det finns en del som använder sig av språng-avgift i dessa fall förbinder man sig till att hålla hanen fertil för en eller två omparningar om det inte skulle ta sig vilket kan göra det knepigt om han plödsligt bestämmer sig för att agera sprinkler.
Idag är det mer vanligt att man tar ca 500:- i sk. städavgift än att man tar sk. språng-avgift. Viktigt att veta och som verkar vara väldigt missförstått är vad parningsavgift egentligen är, det är mer eller mindre en mindre bokningsavgift och oavsett vad så ska en språng-avgift inte ligga på flera 1000 och definitvt inte vara högre än själva avgiften per unge, hur många gånger har ni betalat mer i bokningsavgift själva summan för det ni bokat?

Våga säga ifrån, våga tacka nej, jag har sett en hel massa bråk gällande parningar som inte blivit av och uppfödare som blivit osams, med så höga summor som jag sett är det inte konstigt, om man inte har någon avgift innan kattungarna är födda eller en mycket låg sådan och parningen inte blir av så är det inte hela världen eller hur.

Av: Malin Sundqvist

Kontaktinformation

Publicerad 24 juli 2023

Träffar: 1362

Olika förbund att välja bland!

Här är en lista med länkar till olika klubbar och förbund så att ni kan läsa och välja ett förbund/klubb som passar er.
Nedan är de kattklubbar som finns i Sverige, har jag missat någon så skicka gärna ett mail med länk till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

När man skall välja sitt förbund så finns det för och nackdelar med alla t ex har IDP och WCF ofta bättre priser och ibland hårdare hälsokrav än t ex FIFe, men å andra sidan har FIFe oändligt mycket fler utställningar att välja mellan om man önskar ställa ut mycket. Så läs på om de olika klubbarna och förbunden och välj sen den som passar er bäst, inget är bättre eller sämre än det andra egentligen utan det handlar mer om vad som passar just dig bäst.

IDP (Independent föreningar = fristående klubbar)
Göteborgskatten - www.goteborgskatten.se

Happy Cat Club - https://www.happycatclub.org/

Stjärnkatten - http://www.stjarnkatten.se/

Hallandskatten - www.hallandskatten.com (Nu vilande)

WCF
Sveriges Nya Raskatt Föreing - https://www.snrf.org/

Kustkatten - https://kustkatten.se/

FIFe
Kattförbundet SVERAK - https://www.sverak.se/

Det finns också en uppsjö med utländska förbund som man kan vara med i och som en del uppfödare i Sverige valt att vara med i.
Jag listar dem inte här på grund av att de är så många och det är svårt att avgöra vilka man skall nämna och vilka man inte skall nämna.
Att nämna alla är inte möjligt då de är så otroligt många.

Kontaktinformation

Publicerad 08 januari 2020

Träffar: 2904

Handen på hjärtat! Hur många som läser detta skulle kunna tänka sig att kasta sig ut för en klippa och segelflyga utan att ha läst på minsta lilla innan, utan att ha tagit någon lektion och utan att ha fått några instruktioner från någon mer erfaren. Utan helt ensam bara ta sitt segelflyg och kasta sig ut? Inte många va?

Ändå är det just detta många gör när det handlar om avel, både uppfödare av raskatt och huskatt tar sin hona och sätter igång att avla. Långt ifrån alla honor/hanar är lämpade till avel hur söta, rara och snälla de än är. 

Du bör också vara väl medveten om att skulle du kasta dig ut för en klippa med ett segelflyg utan erfarenhet så spelar du rysk roulett endast med ditt eget liv, när du avlar så spelar du rysk roulett med din honas liv. Mycket kan gå fel under en dräktighet och förlossning och precis som hos oss människor så innebär varje dräktighet en belastning på honans kropp och en risk för henne.

Vad bör man tänka på i sund avel?

Jo att alla val man gör har långtgående konsekvenser allt du gör sprider sig som ringar på vattnet och når längre än du kanske tror. 

• Se till att katten du köper har testade föräldrar för sjukdomar inom berörd ras och testa själv din katt innan du låter den få ungar. Som uppfödare kan du inte förhindra helt att genetiskt nedärvbara sjukdomar dyker upp hos avkommorna, men har du följt rådande rekommendationer inom berörd ras så har du i alla fall gjort vad du kan för att förhindra att din kattungeköpare kanske förlorar sin älskade vän på tok för tidigt i en genetiskt nedärvbar sjukdom.

• Är din hona/hane lämplig för avel?

Ja här är ju då betydligt fler kriterier än att katten är söt och trevlig. Katten skall först och främst ha gått igenom testerna, navelbråcksfrihetsintyg och testikelintyg vilka gäller för alla katter oavsett ras. Och glöm för guds skull inte temperamentet.

• Håller katten måttet utseendemässigt, dvs är katten rastypisk nog? Om du inte har kunskap själv så be någon erfaren om hjälp (med erfaren menar jag inte de som avlat i 2-3 år). Så lär dig SE hur din ras ska se ut. Gå inte efter eget tycke och smak utan läs på hur rasen verkligen SKA se ut och utgå ifrån detta och gör detta även om du tar hjälp. Inget går upp emot att själv vara påläst och titta. Inte alla uppfödare föder upp katter som verkligen följer standarden. En del håller på med sk. Extremavel och en del går på tillfälliga ”modenycker” inom utställningsvärlden. Ett år skall svansen vara extremt lång och nästa skall öronen vara enorma. Så mitt råd, läs på ordentligt. 

• Vad vet du om bakgrunden? Kan du din ras? Finns det annat att ta hänsyn till än bara inavelsprocent i fem generationer (vilken fördelaktigt är 0% men kan dock finnas annat som är viktigare). Hos MCO finns t ex klonerna som vi behöver ta hänsyn till. NFO har/hade Pan's Polaris osv... Stirra dig inte blind på siffrorna endast utan lär dig läsa ut. Jag har sett skräckexempel där parningar gjorts med katter som till synes har 0% i 5 generationer men när man tittar på stamtavlan så ser man att på ena sidan finns en helsyskonparning relativt nära i leden och på andra sidan så är det en hona som parats med sin systerson. Kanske inte den smartaste kompbinationen som gjorts.

• Något som nybörjare ibland gör är att köpa sig en hane och en hona och så para dessa flera gånger. Även BYB's har en förklärlek till att göra om samma kombination flera gånger. Detta är i seriös avel ett stort NO, NO! Man gör inte om samma kombination flera gånger! Men som alla regler så finns undantag! Undantagen kan vara många men några exempel, givetvis gäller ju samtliga en kombination som är väldigt lyckad eller väldigt intressant på annat sätt:
  • Ingen gick till avel av en eller annan anledning eller kanske gick till avel men föll bort av någon orsak.
  • Man kanske var ute efter en hona att gå vidare på men fick enbart hanar eller tvärtom. 
  • Det kanske inte blev någon ”riktig kull” alltså inte mer än 1-2 kattungar.

Men som regel gör man inte samma kombination mer än en gång då det ju inte ger någon mångfald till aveln.

• Man avlar INTE för att få fram sällskapskullar, en kull skall alltid tas fram med syftet att något skall gå vidare och kan tillföra något till aveln. Kan det inte göra det så finns inte någon mening med att ta kullen. Har hört uppfödare ursäkta sig med att göra en sedvanligt dålig parning (där honan inte borde gå i avel mer) med att jag tänker låta alla gå till sällskap. En sån parning är inte avel det är kattungeproduktion och inte ett dugg bättre än att ta kull på sin huskatt. Att det sen kan bli så att många kullar säljs enbart till sällskap och ingen går vidare i avel är en annan sak, men detta skall aldrig vara syftet.

Jag kommer att gå in djupare på avel i andra dokument, exempelvis välja ut kattunge, välja ut hane till sin hona, dräktighetsproblem som det sällan pratas om och mycket mycket mer.

Av: Malin Sundqvist

Kontaktinformation

Publicerad 07 januari 2020

Träffar: 3076

Det här med att åka och para sin hona låter och känns ofta så självklart ända fram till den dag då man står där och det plötsligt är dags.

Många nya har ofta för bråttom, de har inte erfarenheten att läsa av sin hona, de är oroliga för att missa ”fönstret”, även vi gamla erfarna rävar som sysslat med detta i 20 år eller mer kan känna oss osäkra i detta läget om vi har en ny hona vi inte känner.

En del honor är långlöpare, dvs. de höglöper i många dagar i sträck, dessa får man verkligen vänta ut, jag hade en som löpte i 21 dagar med en dipp mitt i, hon löpte dock bara 1-2 gånger om året men henne kunde man inte åka med på dag 3 som så ofta används som riktmärke, henne fick man snarare vänta med att åka och para till hon var någonstans kring 7-9 dagar in i löpet.

Andra är superkorta, deras höglöp varar endast i 2-3 dagar, om du väntar till dag 3 så är honan på väg ut ur löpet, här gäller alltså det motsatta, var kvick i vändningarna.

Så när ska man då åka? Ja har du en ny hona så är det alltid bra att aldrig åka på första löpet, i de flesta fall kommer de ju igång innan alla tester är gjorda vilket gör att vi får chansen att notera kanske både 1 och 2 löp innan testerna är klara och det är dags för parningen. Men i vissa fall kanske honan mognar senare och löper första gången en bra bit efter 1-årsdagen, och eftersom vi inte vet hur ofta hon löper eller hur mycket kanske vi har bråttom med att åka iväg.
Håll koll på henne och när hon kommer i höglöp åk på dag 2 så du hinner observera en hel dag att hon verkligen ÄR i ordentligt löp. Och så är det bara att hoppas på det bästa.

Sen kommer vi ju till det här att se att honan ÄR i höglöp, ja här kan vi få problem. Många är väldigt tydliga och lätta att läsa, de rullar sig, de gapar, vrålar, ålar omkring platt på backen med baken upp och svansen åt sidan, de backar upp mot ben, fötter, soffor allt som kommer i deras väg.
Dessa sköna damer är ju enkla om än inte så trevliga att ha att göra med när de löper. En del förvarnar innan löp genom att börja markera på godtyckliga ur deras synvinkel fantastiska ställen, för oss inte fullt så fantastiskt, dessa damer annonserar ju sitt kommande löp mycket tydligt o vi kan förbereda oss. Men så har vi dessa tysta små damer som inte visar några som helst tydliga löp-tecken. Jag har själv haft en sådan dam, hon var så otydlig att jag fick släppa in en av mina egna hanar till henne när jag misstänkte löp för att vara säker, om han försökte bestiga henne (vilket han ALDRIG gjorde när hon inte var i löp) så visste jag att nu är det dags. Hennes enda tecken på löp var att hon gick vid ytterdörren någon enstaka gång då och då och kuttrade lite.
I dessa damers fall får man vara uppmärksam på förändringar om än aldrig så små, är hon extra kelen? Pratar hon aningen mer än vanlig?
Jag brukar kolla dessa genom att ta tag i dem i nacken o så klia dem lite på sidan vid bakbenen om de åker ner platt på backen och lägger svansen åt sidan och gärna skottar med bakbenen, är det ett löp-tecken.
Många gör felet att tro att det är när katten skjuter upp rumpan i vädret när man killar dem på baken som de löper, det stämmer inte, katten har doftkörtlar mitt uppe på ryggen, de om man stryker en katt vilken som helst även en kastrat på bakdelen vid svansroten kommer de att höja upp den mot handen. Katten skall alltså inte upp i luften utan ner mot golvet.

Hos hanen:
Det här med hane är heller inte alltid så lätt, här finns en massa att tänka på.

Inte alla hanar/honor gillar varandra ens vid löp, en del hanar hoppar på och nästan våldtar vad som än kommer i deras väg, andra är mer gentlemän och väntar på klartecken från honan. En del får honan dit de vill med list.

Honor och hanar som från uppväxten gått ihop vill inte alltid para varandra, många gånger är de hyfsat urskiljningslösa vilket ställer till det för oss om de lyckas öppna dörrar och para någon de absolut inte var tänkt att para. Men ibland kan det vara tvärtom, de är en perfekt match med varandra och sen vill de bara inte till vår stora förtvivlan, i dessa fall kan det hjälpa att separera dem under en längre period.

Hanar som är extremt snälla och timida kan bli skrämda om deras första hona på parning är en äkta bitch, och det kan bli så illa att de aldrig törs para igen så att para en nybörjare med en äldre erfaren är ofta en god idé.

Har man en lite tuffare hona är det många gånger en bra idé att para henne med en hane som parningsmässigt är lite tuffare och inte välja den mest försiktiga gossen. 

Av: Malin Sundqvist